(Sorry about this crazy, not making any sense-blog post.)
Yesterday afternoon I sat down to look at my calculations. I ended up recalculating for some reason - and discovered some BAD news.
In complete panic, I called my boyfriend crying something like "It's a disaster! I'm going down! This is so bad, it's a disaster!"
A million thoughts ran through my head. Was this the end of my company? How was I to fix this?
I went to pick up the kids from daycare, still in panic, texting my boyfriend all these different panic messages.
Then we came home, got something to eat, I looked at the numbers and calculations again and... What? What is this? What was I thinking? Hahahaha..
Well. The conclusion is, I'm not going down and I don't have to give up the company. I just can not do numbers with no food in my blood system.
In Swedish / På Svenska:
(Ber om ursäkt i förväg för detta konstiga blogginlägg.)
Igår eftermiddag satte jag mig och tittade igenom mina beräkningar för företaget. Jag började räkna om lite på måfå och upptäckte d å l i g a nyheter. Ringde min pojkvän i panik, gråtandes något i stil med "Det är katastof! Jag går back! Det här är så dåligt, det är katastrof!"
En miljon tankar snurrade runt i huvudet. Var detta slutet? Hur skulle jag fixa det här?
Gick för att hämta barnen på dagis, fortfarande i total panik, och skickade en hel drös med olika skräck-sms till min pojkvän.
Sen kom vi hem, fick lite mat i oss, jag tittade på beräkningarna igen och.. Va? Vad fasen..? Hur tänkte jag här egentligen? Hahaha..
Japp. Slutsatsen är: Jag går inte back. Jag behöver inte lägga ner företaget. Jag kan bara inte hantera siffror utan mat i systemet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar